Sjuk inledning och vi haltar vidare mot nedflyttning

Med början i februari 2020 sveper covid-19 in från Wuhan i Kina och World Health Organization (WHO) förklarar att utbrottet ska benämnas som en världsomspännande pandemi. Restriktioner och nedstängningar haglar världen över. Läktarna gapar tomma enligt order och träningsrestriktioner införs. Säsongen inleds i slutet av juni, två och en halv månad försenad. Influensans smittspridning vill inte ge med sig, restriktioner gör att även seriespelet 2021 påverkas. Därefter kan vi så sakteliga återgå till mer normal verksamhet, även om det går knackigt på plan. 2025 håller det inte längre. Vi tappar vår plats i division 2 efter kvalförlust mot Fittja IF.

2020 Tränare Kiarash Livani, assisteras av Benny Johansson

En fullständigt bedrövlig säsong som präglas av covid-19-pandemin. Vårens seriespel ställs in och när matchandet sparkar igång i slutet av juni har myndigheterna bestämt att endast 50 personer får komma in på arenan för att se matcherna. Oavsett hur stor arena det handlar om!
Kommentar överflödig.

Säsongen genomförs i form av enkelmöten, och det kan vi nog vara tacksamma för. Vi inleder med att bli mer eller mindre avklädda borta mot Tyresö FF. En bjudning ger oss 2-3 i slutskedet men vi är inte nära poäng. 
Om vi begick taktiskt självmord i premiären så förlorar vi på urusel matchcoachning i hemmapremiären mot Värmbol. Matchen går i tropisk hetta och mot slutet är våra försvarsspelare tömda på all energi. Vi utnyttjar endast tre av tillåtna fem byten. Värmbol byter fem. Ett par av deras inhoppare springer lätt igenom vid deras vinstmål, 3-2, på övertid.

Vinster mot klent motstånd i form av Assyriska IF i Norrköping samt IFK Eskilstuna emottas tacksamt. Fortsättningen präglas dock av svaga insatser, ifrågasatt taktik och häpnadsväckande matchcoachning. Att vi hänger kvar beror egentligen bara på att Newroz lyckas med bravaden att släppa in två mål mot oss på tilläggstid. Vi vänder 1-2 till 3-2 i en match där vår målvakt Joar Gadd Berglund räddar oss undan en storförlust. 

I sista omgången går resultaten vår väg och vi klarar oss från negativt kval trots att vi inte presterar något som påminner om division 2-spel när vi avslutar med 2-5 i baken borta mot IFK Kumla. Det behövs städas rejält inför 2021!

2021 Tränare Kiarash Livani till och med juli, därefter Benny Johansson, från september assisterad av Baran Coskun

Regeringens restriktioner på grund av covid-19 påverkade även denna säsong. Seriestart flyttades fram till juni, serien komprimerades med fler veckomatcher än vanligt och förlängdes till slutet av november. Första matchen för vår del spelades den 9e juni och resulterade i en grandios 5-1-seger hemma mot Tyresö FF.

Stor omsättning i spelartruppen, som vanligt är jag beredd att tillägga. Kvar fanns endast sex av de ordinarie spelarna från 2020 men det visade sig att nyrekryteringen varit lyckosam. Dessutom lyftes flera spelare upp från de egna juniorleden och svarade för fullt godkända insatser över lag.

Från början hängde vi med bra i toppen av serien, var målgladast och hade starkt försvar. Söndagen den 11/7 tog vi oss upp i tabelltopp efter 2-2 hemma mot favorittippade nykomlingen United IK Nordic. Där befann vi oss i hela 40 minuter! Sedan gjorde Enis Ahmetovic 1-0 för Nyköpings BIS mot Karlslund och Bissarna tog över förstaplatsen.

Efter rekordkort sommaruppehåll (tre veckor) inledde ett skadedrabbat HIF med att förlora borta mot Eskilstuna City (0-1). Vinster i de två nästföljande matcherna innebar att vi åter tronade högst uppe i tabellen när det var dags för bortamatch mot Motala AIF. Där blev vi lottlösa, MAIF vann med 2-0. De gick sedermera fram till serieseger tack vare en inlämnad och godkänd protest mot att Nyköpings BIS använt en icke registrerad spelare i matchen som Bissarna vann med 6-1 mot MAIF. Resultatet skrevs om till 3-0-seger för MAIF.

Förlusten mot MAIF inledde en period där vi plockade alldeles för få poäng. Vi tog endast tre vinster på elva matcher men inkasserade sex förluster. Vi ramlade ner till en mittenposition, fortfarande på övre halvan. Vi avslutade dock starkt med fem segrar innan det blev 3-3 mot Smedby AIS i sista matchen. Enda gången vi släppte in fler än två mål i en match! Den gick på Källbrinks frusna konstgräs första advent (28/11) denna speciella säsong då det, utöver allt annat, var ett extra lag i serien eftersom fjolårets kval från division 3 avbröts innan det var färdigspelat. Jag får inte glömma att nämna att vår tränare "Kia" Livani lämnade oss efter juli månads utgång för att anta en ny utmaning hos IFK Haninge i division 1.

Slutintrycket är att det varit en mycket positiv utveckling. Vi hamnar på fjärde plats, bästa tabellplacering sedan tredjeplatsen 2016 och laget har ofta spelat offensiv och optimistisk fotboll. Nyförvärvet Modou Gassama gjorde 23 mål på 25 matcher och kom på andra plats i seriens skytteliga. Vi hade dessutom seriens näst starkaste försvar, endast Motala försvarade sig mer framgångsrikt (även om vi räknar in de 6 "icke-målen" mot Bissarna). Mittbacken Alexandros Kousis måste framhållas, han höll en jämn och hög nivå säsongen igenom. På mittfältet hade duon Abiel Sequar och Shaun Lomas få övermän i den här serien.

Laget formerades generellt i enlighet med modellen 4-3-3 och det var en del skiften mellan positionerna. Grunduppställningen kan presenteras enligt följande:
Edrisa Bojang och Alexander Westberg delade på målvaktsuppdragen (14 starter var) - Iakovos "James" Izountouemoi (23+2 inhopp), Alexandros Kousis (26), Filip Lindbom (18+3), Filip Nieminen Eriksson (10+3) - Shaun Lomas (24+2), Abiel Sequar (24), Sebastian Hylén (21+4) - Kevin Castaneda (23+1), Modou Gassama (22+3), August Kaarle (26).
Följande spelare deltog också i mer än hälften av matcherna: Apollon Georgopoulos, anfallare (10+12), David Nyman, anfallare (3+14), Herman Johansson, mittfältare och ytterback (14+6), Kingsley Okafor, ytter (8+18).

2022 Tränare Baran Coskun, assisterad av Nabil El-Mahi, målvaktstränaren Daniel Jadama och lagledaren Marcus Lund

Huddinges modell med mycket bollinnehav, rörelse och snabbt passningsspel hackade under inledningsskedet och vi tappade segern sent i tre tidiga matcher. En enda förlust på de inledande åtta omgångarna låter positivt men fem oavgjorda innebar att vi placerade oss i farlig närhet av det nedre kvalstrecket. Trepoängssystemet är oförlåtande.

Därefter följde ett häpnadsväckande 2-3-misslyckande borta mot Arameisk-Syrianska. Vi hade fyra veckor tidigare åkt ur Stockholm Cup mot samma lag, på samma plan, då med 2-4. Vi ledde med 2-0 en bit in i andra halvlek. Då gjorde dom fyra mål på en kvart. Historien upprepade sig i seriematchen. Vi hade 2-0 fram till 81a minuten, struntade i att knyta ihop och lät dom göra tre mål, det avgörande på tilläggstid.

Fredag 3 juni gästade vi Sleipner på Idrottsparkens fantastiska konstgräsmatta. Underlaget och ett motståndarlag som också försökte spela positiv anfallsfotboll längs marken passade oss perfekt, segern skrevs till 4-1. Hemma på Källbrinks uruselt skötta naturgräsplan blev vi dock fortsatt segerlösa fram till returmötet med IFK Eskilstuna 29 juni, 2-0 på ett underlag som det faktiskt gick att spela hyfsad fotboll på. Fram till dess hade vi gått segerlösa från de sex inledande hemmamatcherna varav den första spelades på Segeltorps IP 17 april.

Segern i Norrköping blev den första matchen i en svit om 16 matcher utan oavgjort, d v s resten av serien. Räknas cupmatcher in blir det 18 matcher. I Svenska Cupen skulle vi ha mött Hammarby TFF 2 juli men de fick inte ihop lag utan lämnade WO. Därför fick vi en publikmatch mot Degerfors 30 augusti. 1202 åskådare räknades in på Källbrink. De fick se hur Huddinge utmanade allsvenskarna spelmässigt men motståndarna var vassa när de väl fick sina lägen. Två mål första halvtimmen och dödsstöten kom i 78e då Nikola Djurdjic satte sitt andra mål. Största jublet utbröt när Samuel Edgren nickade in Huddinges tröstmål till 1-3 efter hörna på tilläggstid. Det var här på Källbrink som Degerfors inledde sin slutspurt då de gick från att vara hopplöst avhängda till att kunna säkra nytt allsvenskt kontrakt.

Vår höstspurt var inte fullt lika uppseendeväckande men 10 vinster på 16 matcher tog oss uppåt i tabellen. Laget lyckades tillföra en ny aspekt i anfallsspelet, längre passningar i planens längdriktning. Ett mycket framgångsrikt tillskott under vår höstoffensiv.

I näst sista omgången åkte vi till Södertälje Fotbollsarena och förstörde helgen för United IK Nordic som vid vinst skulle säkra seriesegern. Vi vann fullt rättvist med 3-0 efter vår bästa match under året. De tre poängen bäddade för "slaget om femteplatsen" som utkämpades på Källbrinks bedrövliga konstgräsplan i sista omgången. På andra sidan stod Sleipner, som vid matchstart innehade femteplatsen. Vi passerade via en välförtjänt 2-0-seger.

Slutbetyget måste bli godkänt med liten guldkant. Framför oss i sluttabellen hade vi endast United, Assyriska FF, Syrianska FC och Nyköpings BIS, alla fyra med uttalade ambitioner om att spela i division 1 2023. Så det går nog att formulera det som att Huddinge IF var bäst av division 2-klubbarna i södra Svealandsserien.

Laget formerades oftast enligt 4-3-3 och en naturlig förstauppställning skrivs så här: Edrisa Bojang (16 matcher) - Alfredo "Alle" Martiatu Nordeman (22+1), Alexandros "Alexis" Kousis (17), Noah Strand (19+3), Filip Nieminen Eriksson (25) - Shaun Lomas, lagkapten (21+2), Joacim Corneliusson (21+1), Omar Laamrani (24) - Tiago Silva Sanchez (13+8), Kamil Dudziak (18+5), Johan Edeland (15+4).

Övriga spelare som deltagit i många matcher: mittfältaren Sebastian Hylén (10+7), anfallaren David Nyman (4+12), anfallaren/mittfältaren Tobias Corneliusson (11+5), försvarsspelaren Ousman Touray som oftast fick spela i anfallet (10+5), mittbacken Samuel Edgren (14+1), anfallaren August Kaarle (11+2, lämnade oss under sommaren) mittfältaren Herman Johansson (3+8, till militärtjänst efter våren), mittfältaren Maximilian Lund (2+9) samt målvakten Alexander Westberg (10).

Kamil var vår bäste målskytt med 13 mål i serien plus 5 och en handikappstraff i Stockholm Cup. Tiago gjorde 6 mål i serien plus ett i Stockholm Cup, Agge Kaarle 3 i serien, 4 i Stockholm Cup, Jocke C nätade 6 gånger i serien, Johan 5 i serien plus ett i Stockholm Cup.

2023 Tränare Stefan Segerfalk, assisterad av Abbod Kocadag, Thomas Ghebremedhin, målvaktstränaren Daniel Jadama och lagledaren Marcus Lund. Den 11 september entledigas Segerfalk, "Abbe" Kocadag tar över.

Försäsongen gick under vintriga förhållanden med gruppseger i Stockholm Cup innan det var dags för hemmapremiär mot Assyriska FF redan 1 april. April, april… Snötäcket tvingade fram flytt av matchen till Brantbrink där en tapper skara åskådare stampade fötterna i snövallarna. 2-3-förlusten kändes fullständigt onödig. Fasta situationer blev vårt fall.

Vi fortsatte på den inslagna vägen med två nya onödiga uddamålsförluster. Sedan blev vi spelmässigt avklädda borta mot IK Sleipner men lyckades nå 1-1. Där vände det för oss. Vi började komma kapp de övriga lagen som, i sedvanlig ordning, hade bättre förutsättningar under försäsongen. Vi tog fyra vinster och två oavgjorda på de följande sju matcherna, enda förlusten (1-2) kom borta mot topptippade Nyköpings BIS efter sen straffspark.

Söndagen före midsommar tappade vi en ösregnsmatch borta mot Mjölby AI (0-1) innan vi avslutade vårens seriespel med två matcher på Källbrinks konstgräs. Två trepoängare, 2-0 mot Smedby AIS och en klang-och-jubel-föreställning mot IFK Eskilstuna. Matchen slutade 6-2!

Under våren lades nytt gräs på huvudarenan och dåliga väderbetingelser bidrog till att återstarten där ständigt flyttades framåt i tiden. Den 1 juli var det äntligen dags. Match i Svenska Cupen mot Dalkurd, topplag i division 1. Vi svarade för en tapper insats men förlorade till slut med 1-2 efter förlängning.

Mellan seriematcherna hann vi med att vandra fram till semifinal i Stockholm Cup via vinster mot IFK Lidingö och Åkersberga FC. Den semin inledde höstdelen av säsongen. Den 28 juli tog vi emot Karlbergs BK, topplag i norra Svealandstvåan, på Källbrinks gräs och demolerade dom med 6-2!

Höstens spelprogram inleddes med tre matcher mot topplagen i serien. Tufft läge. Tyvärr skänkte vi bort segern till Assyriska som vann med 3-2 för andra gången. Vi var aldrig med i matchen mot IFK Haninge (0-4) men laget reste sig som en Fågel Fenix ur askan när vi återvände hem till Källbrink och klappade dit serieledarna Sleipner med 3-1.

Nu väntade nio poäng på oss i de nästkommande tre matcherna plus en triumf i Stockholm Cup.
Det sket sig å det grövsta. Bleka insatser mot FoC Farsta (1-2 borta), Rågsveds IF (1-1 på Källbrink) och Syrianska FC (0-3 borta) skickade ner oss i nedflyttningsstriden. Lite bättre takter på Zinkensdamm där vi den 29 augusti ställdes mot seriekollegan Nacka FC i Stockholm Cup-finalen. I ledning 2-0 när fem minuter återstod borde vi kunnat stå emot Nackas slutforcering men till synes omotiverade spelarbyten störde rytmen. Nacka trängde in två bollar i vårt mål och vann sedan på straffar.

Efter debaclet på Zinken följt av en katastrofinsats på Södertälje Fotbollsarena tog klubben beslutet att entlediga huvudtränaren Stefan Segerfalk. Abbod Kocadag fick ta ansvaret för att rädda klubben kvar i division 2. Hans första utmaning var en hemmamatch mot Nyköping, serieledarna.

Vi på läktarna fick se ett Huddinge som agerade sammansvetsat och som höll jämna steg med Bissarna. Bättre ändå. I slutsummeringen hette det att Nyköping räddade 2-2 mot ett starkt forcerande HIF.

Via ett samordnat försvarsspel, endast två insläppta mål på de fem avslutande matcherna, klättrade vi ur nedflyttningsträsket där så många som nio lag var indragna sent under säsongen. Vi avslutade med att besegra Nacka (3-1) på bortaplan, vår endast andra trepoängare på främmande mark, vilket lyfte oss till en slutlig femteplats, samma placering som året innan. Då tog vi 42 poäng, i år räckte det med 37 poäng. 2022 hade 37 poäng placerat oss på nionde plats.
Noterbart är att vi förlorade våra två inledande hemmamatcher, varav den första alltså gick på Brantbrink. Därefter var vi obesegrade på Källbrink, åtta vinster och tre oavgjorda.

Lagets attackformation var 4-3-3 som oftast övergick till 4-1-4-1 i defensiv. Räknat efter flest antal starter ser en tänkt startuppställning enligt 4-3-3 ut enligt följande:
Alexander Westberg (26 matcher) – Alfredo "Alle" Martiatu Nordeman (22+2), Samuel Edgren (18+1), Leo Lanneborn (19+1), Filip Nieminen Eriksson (25+1) – Shaun Lomas, lagkapten (16+6), Joacim Corneliusson (22), Omar Laamrani (25) – Tobias Corneliusson (17+3), Ruben Lindström (23+2), Johan Edeland (19+4).

Övriga spelare som deltagit i minst hälften av seriematcherna:
Elias Ländin Sjöblom, försvarsspelare och mittfältare (15+9), anfallaren Baboucarr Manga (7+10), anfallaren David Nyman (7+8), anfallaren Marten Al Abdulawi (4+17), anfallaren Ousman Touray (2+14). Skadeförföljde mittbacken Noah Strand (9+2) förtjänar också att nämnas i sammanhanget.

Ruben var vår bäste målskytt med 13 mål i serien plus 10 i Stockholm Cup. "Alle" och Johan gjorde 6 mål var plus 2 var i Stockholm Cup, Babou 3 mål, Tobbe 2 mål plus 4 i Stockholm Cup, David Nyman 2 plus 3 i Stockholm Cup, Marten 2 plus 3 i Stockholm Cup, Jocke 2 mål plus 1 i Svenska Cupen, Elias och Shaun 2 mål var. Ett mål var i serien av Leo (plus 1 i Stockholm Cup), Ousman (plus 1) och Filip. Samuel ett mål i år, i Stockholm Cup.

Med sina 13 seriemål hamnade omskolade mittfältaren Ruben på delad tredje plats i seriens skytteliga.

2024 Tränare Abbod Kocadag, assisterande Patrik Landin och Stefan Lindblom, sportchef Jakob Sauma.

Inför 2024 tappade vi åtta av de elva spelare som anlitats mest i A-laget under 2023 vilket betydde att ledargarnityret fick börja om från grunden. Inget nytt för Huddinge IF men en tuff start för Jakob Sauma, ny på posten som sportchef. Försäsongens matchande började redan den 27 januari. Lovande start med 1-1 mot division 1-laget Assyriska FF i Södertälje. Därefter förlorades övriga fyra träningsmatcher mot beskedligare motstånd. Bättre resultat nåddes i Stockholm Cup där vi vann samtliga tre gruppmatcher efter att ha producerat fyra mål i var och en av dessa. Siktet var ställt mot final men första utslags­matchen, "hemma" på Segeltorps IP den 16 mars, blev ett rejält bottennapp. Vi åkte ur efter 0-3 mot FoC Farsta.

För första gången någonsin inledde vi seriespelet redan i mars månad. För vår del innebar det resa till Åtvidaberg söndagen den 31 mars. Vi gjorde en rätt hyfsad insats men förlorade ändå med 0-1. Veckan därpå blev det en kontroversiell 2-3-förlust mot Enskede IK hemma på konstgräset innan vi via en taktiskt fulländad insats hemförde en 3-1-seger borta mot Smedby AIS.

Därefter följde sju segerlösa matcher då inte mycket gick vår väg. Vi fick beträda Källbrinks naturgräs i mitten av maj men fortsatte förlora, dessutom hemma mot lag som Nacka FC och IFK Eskilstuna. Vi var nere på nedflyttningsplats när vi i elfte omgången skrällvann med 2-0 mot topptippade IF Sylvia i Norrköping och följde upp med 3-0 i bottenmötet mot Mjölby AI, också det på bortaplan. Innan sommaruppehållet inkasserade vi en traditionsenlig förlust hemma mot Nyköpings BIS men vi fick revansch på Åtvidaberg via 2-1 på Källbrink. Äntligen hemmaseger efter sex raka förluster.

Augusti blev en positiv månad. Vi vann fyra av fem matcher, 3-2-triumfen hemma mot överlägsna serieledarna IFK Haninge satt extra skönt. Siktet var inställt på femteplatsen men dit nådde vi inte eftersom vi endast orkade med att ta två poäng från septembermötena med Nacka, BK Ljungsbro och Eskilstuna. Därefter följde uddamåls­förluster mot IK Sleipner och Nyköping innan vi kunde avsluta med en grandios 6-0-viktoria mot avsågade bottenlaget Mjölby. Alexander Jacob svarade för fyra av målen.

En av säsongens absoluta höjdpunkter inträffade på Källbrink på kvällen den 20 juni. Vi tog emot Nacka i första omgången av Svenska Cupen, låg under med 1-2 när klockan tickade förbi minut 90. I femte tilläggsminuten kvitterade David Nyman! Förlängningen var på väg mot straffavgörande. Då nätade Ousman Touray med en hejdundrande frisparkskanon. I 120:e minuten! Lite revansch för 2023 års förlust i Stockholm Cup-finalen.
I andra omgången spelade vi jämnt med Superettan-laget Gefle IF som dock svarade för matchens enda mål.

Tio killar från P19 gjorde division 2-debut under året. I tur och ordning: Kevin Dedukic (31/3), Leo Dahlborn (7/4), Viktor Widerberg (13/4), Filip Baser (13/4), Leon De Ciccio (22/9), Vincent Ringskrans (28/9), Leonard Odefjärd (5/10), Julian Lundgren (20/10), Malte Jonsson (20/10), Simon Lundberg (20/10). En elfte P19-spelare, Jonathan Sener, bör nämnas i sammanhanget trots att han debuterade med sent inhopp redan i sista seriematchen 2023.

Under året har 36 spelare representerat Huddinge IF i någon av våra 32 tävlingsmatcher med A-laget. Endast 15 av dessa spelare har medverkat i fler än 10 av de 26 seriematcherna. Tyder på att lagledningen stundtals haft ett styvt jobb att pussla ihop en slagkraftig matchtrupp.
En tänkt startelva baserat efter vilka som spelat flest matcher ser ut på följande vis, uppställt enligt 4-3-3:
Fabian Bouleau – Michel Melkemichel, Martin Haddad, Noah Strand, Elias Ländin Sjöblom – Herman Johansson, Samuel Edgren, Joacim Corneliusson – Ousman Touray, Milo Norrby, Tobias Corneliusson.
Övriga spelare med flest A-lagsframträdanden är Görgis Alan (defensiv vänster), mittfältaren Omar Laamrani samt offensiva trion Viktor Widerberg, Alexander Jacob och Marten Al Abdulawi.
Ousman var vår bäste målskytt i serien, svarade för tio baljor, Alex gjorde sex och Milo fem.

2025 Tränare Magnus Österberg. "Team manager" Stefan Lindblom dubblerade som assisterande tillsammans med Blend Dalo.

Året började illavarslande. Tränaren Abbod Kocadag sa upp sig för att ta tränarjobbet hos Assyriska FF. Klubbchefen Anders Bergdahl enrollerade snabbt Magnus Österberg som var ledig och sökte uppdrag. "Mange" tränade senast Hammarby TFF och han kom sannerligen inte till något dukat bord. Nästan hela A-truppen hade försvunnit efter förra säsongen.

Rekryteringen inriktade sig på unga spelare med potential, de flesta fortfarande i sena tonåren, samt en djupdykning i lådan märkt "överblivna division 2-spelare". Där fiskade Huddinge upp en handfull killar som skulle bidra med rutin. Men det fanns synbara anledningar till att dom fortfarande var tillgängliga. Två återvändare levererade dock lovande insatser i Stockholm Cup men försvann snabbt ur bilden.

Efter ett par vinster i seriefasen av Stockholm Cup – sällan har Huddinges A-lag presterat så bra spel och resultat så tidigt på säsongen – blev det platt fall mot serierivalen Enskede IK. 1-6 på Brantbrink.

Seriepremiär veckan därpå, borta mot mardrömsmotstånd i form av Nyköpings BIS. Bra första halvlek, ändå mållöst. Under pausvilan ändrade Bissarnas lagledning spelsystem och tog en säker coachseger via 3-1.

Visserligen tog vi poäng i hemmapremiären mot Sleipner, 2-2 på konstgräset där vi sedan stod för en hyfsad insats mot Enskede även om det blev förlust med 2-3. Sedan rena katastrofen på Hagsätra IP där Rågsved gjorde 7-1.

Men programmet fortsatte med en perfekt match. Borta mot Smedby. Vi är för Smedby vad Nyköping är för oss. Dom kan inte vinna mot oss. Och det såg ut som vanligt. Vi hade 2-1 och kontroll på matchen när det återstod tio minuter. Allt ett uddlöst Smedby hade att komma med var långbollar mot vårt försvar där dock flera spelare började bli riktigt tunga i benen. Men Filip Nelson, möjligen seriens snabbaste försvarsspelare, fick sitta kvar på vår bänk! Smedby gjorde två kontringsmål på tre minuter. Vi "lyckades" förlora med 3-2. Med en ynka pinne inspelad låg vi sist i tabellen.

Veckan därpå tog vi vår första trepoängare, 2-0 mot den sämsta upplagan av Syrianska FC jag någonsin skådat. Då, om inte tidigare, insåg jag att årets Division 2 Södra Svealand är den svagaste jag upplevt. Jag räknade till åtta lag av tveksam division 2-dignitet. Det kan bli vår räddning till slut. 1-6 hemma mot ett ihåligt Forward i nästa omgång fick mig inte att ändra uppfattning.

Spelmässigt acceptabla insatser blandas med bottennapp, som när vi var chanslösa borta mot ett stabbigt Syrianska Eskilstuna, 0-3 mot ett lag som till slut lyckas vinna ytterligare en match i serien. Dubbla 4-0-vinster mot Arameisk-Syrianska visade snarast hur svaga dom var.

Under mitten av säsongen fick vi låna mittbacken Noah Strand som vi släppte till Assyriska efter förra säsongen. Nu var han tillbaka på Källbrink för att få upp matchtempo efter skada. Han spelade nio matcher för oss. Vi vann fem av dessa, förlorade endast tre. Att ställa mot facit från övriga 17 seriematcher: fyra vinster, elva förluster.
Första matchen utan Noah släppte vi in fem mål mot Farsta, tre veckor senare fem mål mot Smedby (!) – hemma!
Dags att börja ifrågasätta talesättet "en spelare gör inte ett lag".

En skrällbetonad 4-1-seger borta mot Sleipner i slutet av september och det ljusnade något för oss i en panikartad bottenstrid. Med tre omgångar kvar var sju lag i farozonen. Syrianska Eskilstuna redan avsågade i botten. För säkrad överlevnad gällde det att placera sig före två andra lag.

Oktober kunde ha börjat bättre. Stefan Lindblom, med tio år i klubben, slutade. Och vi fick pisk av Nyköpings BIS, precis som vanligt. Trots att vi förlagt matchen till konstgräset. Seger borta mot Syrianska krävdes – och laget kämpade berömvärt, kom från Södertälje med en 2-0-viktoria.

Allt avgjordes i sista omgången. Sex lag slogs för att undvika negativt kval. Och alla mötte lag som inte hade något att spela för. Vår uppgift var den svåraste av alla. Seriesegraren Åtvidaberg, visserligen hemma på konstgräset. Dom var obesegrade i sina senaste 13 matcher. Det såg ut som väntat. ÅFF ledde rättvist med 2-0 när vi gick in på stopptid. Då reducerade unge Milo Sterner Lindqvist, hans första A-lagsmål. Ett mål till och vi skulle passera IF Eker Örebro tack vare bättre målskillnad. Men vi hann inte skapa någon ordentlig kvitteringschans. Det blev att inrikta sig på kvalspel – mot Fittja IF, som missade direktuppflyttning med minsta möjliga marginal. I en ruskigt stark division 3-serie slutade Fittja på samma poäng och målskillnad som IFK Lidingö men hade färre gjorde mål.

Under seriespelet formerades vårt lag oftast enligt 4-3-3 (som lätt kunde bli 4-5-1), nedan baserat på vilka spelare som gjorde flest matcher i division 2.

Leo Dahlborn 17 matcher (16 starter plus ett inhopp) – Edvard Liljedahl 23 (19 plus 4), Hejdar Elwan 20 (17 plus 3), Kevin Dedukic 20 (15 plus 5), Anton Hertting 23 (20 plus 3) – Omar Laamrani 25 (24 plus 1), André Cespedes 23 (12 plus 11), Andrej Jekic 21 (15 plus 6) – Viktor Widerberg 22 (18 plus 4), Alexander Jacob 21 (9 plus 12), Milo Norrby 21 (20 plus 1).
Följande spelare deltog också i minst hälften av matcherna: yttern Mikael Malkoun 20 (10 plus 10), defensivspelaren Leon De Ciccio 16 (12 plus 4), anfallaren Bouba Bangus 14 (6 plus 8), defensivspelaren Leon Wennefjord 13 (11 plus 2), defensivspelaren Simon Thybell 13 (10 plus 3).

Bäste målskytt totalt sett blev Alexander Jacob med 10 mål, 5 i serien, 5 i Stockholm Cup. Bästa notering i seriematcher är 7 mål av både Milo Norrby och Omar Laamrani. Båda hade dessutom en balja i Stockholm Cup. Milo dessutom två i kvalet, slutade därmed säsongen med tio gjorda mål. Därnäst finner vi Micke Malkoun med 6 mål i serien, bra utdelning för en ytter med relativt begränsad speltid..

Första kvalmatchen gick på Fittja bollplan och vi hamnade tidigt i målmässigt underläge. Milo Sterner Lindqvist reducerade till 1-2 precis före paus men Fittja hann ändå med att återställa sin tvåmålsledning innan första halvlek är över. De ökade på till 4-1 i andra halvlekens inledning men ett sent mål av Milo Norrby spikade slutresultatet till 4-2. Två måls underläge tände ändå ett litet hopp inför returen.
Fittja IF kom till Källbrinks konstgräs med föresatsen att försvara den tvåmålsledning de hade med sig. Och de har en bra blandning av stora, starka, snabba och rutinerade spelare för att klara av uppgiften, även om vi får deras försvar att svaja vid några tillfällen. Malkoun är den som är mest framgångsrik och han levererar många fina "mackor" men det är Edvard Liljedahl som skickar in bollen som Milo Norrby nickar i nät i 39e. Minuten därpå har Milo ett opportunt klackavslut på volley. Bollen i ribbans undersida – och ut! Fittja kvitterar i 55e, på deras enda riktiga målchans och sedan försvarar de sig mangrant. Det slutar 1-1. Huddinge IF åker ur division två.

Framstående personer under 2020-talet som ej presenterats som profil på annan plats

Alexandros "Alexis" Kousis, försvarsklippa att luta sig mot när det blåser snålt. Vår genomgående bästa spelare under decenniets inledande tre år. 55 seriematcher, missade några på grund av skador, och endast två gula kort. Snabb, vältajmad och placeringssäker.

Omar Laamrani, hårt arbetande mittfältare med bred kompetens. Kom till oss från Tyresö FF under sommaren 2021, gjorde ett kortare gästspel hos Enskede IK våren 2024, återkom under maj månad. Inför 2025 fick han lagkaptensbindeln. Bra passningsfot och skicklig vid fasta situationer. Totalt 122 tävlingsmatcher, varav 105 i division 2. 14 mål.