Vägen till SM-guldet


Det som år 1991 är en handfull blyga 6-åringar utvecklar sig ganska snabbt till en grupp målmedvetna och träningsvilliga tjejer. Under ledare som Gunnel Borg, Kjell Georgsson och Bo Henriksson blir de bäst i Sverige, spelar år 2000 hem första SM-guldet i Huddinge IFs historia. Förhoppningsvis inte det sista men vi väntar fortfarande på en uppföljare.

Tio piggögda flickor flankerade av ledarna Gunnel Borg och Hasse Welinder blickar mot fotografen för första lagfotograferingen våren 1992. Allt är nytt och spännande. Ingen kan ana varthän det här ska bära. Enkla och tydliga regler, enkla och tydliga övningar ger snabba resultat. Dessutom gäller att alla får spela ungefär lika mycket i varje match. Året därpå spelar laget hem sin första turneringsvinst, seger i Tur-Ann-Cupen i Sollentuna.

Spelartruppen får konstant påfyllning, 1994 blir det två F85-lag i S:t Erikscupen. Det gula laget vinner samtliga nio matcher i sin serie, Huddinge IF spelar hem Farsta-Cupen, Solna-Cupen, Tur-Ann-Cupen, AIK Girl Star Cup, Villa Kaprifol Cup samt Huddingemästerskapet.
"Vi spelar bra fotboll och vinner jämt," utbrister Sanna Welinder efter segern i Farsta-Cupen.

Det stämmer. Laget förlorar inte en enda tävlingsmatch under året. Tyvärr spelas det inget slutspel för F85 i S:t Erikscupen det här året.
Laget har tre grundregler: Att respektera motståndarna, att respektera domarna och att alltid peppa varandra hur det än går. Det fungerar!

Laget spelade hem fler turneringssegrar under 1995 och tabellraden i S:t Erikscupen är inte fy skam:
13 13 0 0 102-4 39
Inget slutspel i S:t Erikscupen det här året heller. Meriterande seger i Aroscupen får uppväga det.

1996 spelar laget hem ett antal turneringar, bland annat andra raka segern i Aroscupen, fjärde raka i Tur-Ann-Cupen. I S:t Erikscupen tar dock segersviten slut, en oavgjord och en förlust betyder att obesegrade FoC Farsta tar hem serien.

1997 hemför laget sju turneringssegrar, vinner sin grupp i S:t Erikscupen men står inför en utmaning när det är dags att gå över från 7-manna till 11-manna nästa år. Lösningen hittas i form av ett samgående med Rågsveds IF, som också haft ett starkt lag under en följd av år. Fem av rågsvedstjejerna går tillsammans med tränaren Bosse Henriksson över till HIF vilket gör truppen bredare och ännu mer konkurrenskraftig.
"Vårt mål är att vinna S:t Erikscupen nästa år!"
Gunnel Borg klargör lagets målsättning när sammanslagningen är ett faktum hösten 1997.

1998 blir ett år med flera cuptriumfer i sedvanlig ordning men i S:t Erikscupen är resultaten osedvanligt bleka. Hela fem förluster i serien men det blir slutspel ändå. Då kommer resultaten. 4-0 på Ekerö IK i åttondelen, 3-0 på Rotebro IS i kvarten leder till semi mot favorittippade BP. Men säkra målvakten Elin Eliasson är sjuk och kan inte spela. Försvarsspelaren Therese Alfheim drar på sig målvaktströjan - och håller nollan! Målspottaren Katarina Ekstam gör matchens enda mål.
Laget beslutar att låta Therese stå i mål även i finalen mot serie-ettan FoC Farsta, detta trots att Elin åter är spelklar. "Katta" Ekstam gör 1-0 i första, Farsta kvitterar i andra men HIF vill mer, tar över matchen. Anna Skoglund lyrar in 2-1 nästan från hörnflaggan, Louise Haglund och Sanna Welinder spär på med var sitt klassmål. Segern är odiskutabel. S:t Erikscuptrofén har hamnat i rätt ägo.

1999 blir ett år med blandade resultat. Enstaka cupsegrar men svidande bakslag i Gothia Cup och första chansen i inomhus-SM för 5-mannalag (7e plats). I S:t Erikscupen blir det serieseger för två F85-lag men i slutspelet får FoC Farsta revansch, vänder till 2-1 efter att "Katta" öppnat målskyttet för HIF. FoC vinner sedan finalen mot BP.
Therese Alfheim går i fotbollsklass i Skärholmen. I samma klass går flera andra duktiga tjejer. Flera av dom söker sig till Huddinge IF som även drar till sig tjejer från andra klubbar i närområdet. Vill man utvecklas så är det nästan ett måste att komma till ett bra lag med tuff konkurrens.

HIF-tränaren Gunnel Borg lägger ribban högt när hon deklarerar att laget på hösten 1999 påbörjar arbetet mot ett SM-tecken 2000.

I det regionala slutspelet, inomhusfotboll för F15 5-mannalag, krossar laget allt motstånd: Håbo FF 10-0, Gothem GoIF 11-0, Gideonsbergs IF 6-1. Segerreceptet består av korta byten, oerhört tempo, högt försvarsspel och vara mån om bollen när laget har den i egen ägo. Det har tjejerna jobbat hårt med och det ger utdelning.

Finalspelet går i Västerås i slutet av februari och håller på att gå helt snett på grund av ett domarmisstag. I första matchen, mot Onsala BK, hamnar laget i 0-1-underläge tidigt, räddar oavgjort när Katarina Ekstam kvitterar till 1-1 kort före slutsignalen. Sedan blir det förlust, 1-2 mot Trångfors IF från Boden. I den matchen visas en av HIF-tjejerna ut och domaren tillåter inte henne att medverka mer under återstoden av matchen. Helt i strid mot gällande regler. HIF protesterar men får inget gehör.
Nu krävs seger mot obesegrade IFK Kumla för en plats i semin.
"Det var som djävulen flög i tjejerna," berättar Gunnel Borg. Segern skrivs till minsta möjliga marginal, 2-1, men det räcker för att knipa andraplatsen tack vare bättre målskillnad än Onsala.

På väg till semin mot Malmö FF delar lagen buss. MFF har ännu inte släppt in ett mål på sin väg fram och Gunnel hör hur supporterar och föräldrar bestämmer sig för att stötta pojklaget i semin som spelas i en annan arena. Tjejerna tittar dom på sedan, i finalen.
Gunnel vidarebefordrar detta till sitt lag. Det blir perfekt tändvätska. Malmö FF skickas ur turneringen efter HIF-triumf 1-0.

Finalmotståndare blir IFK Kumla som eliminerat Enskede IK efter straffar. Och Kumla vet hur de ska ta HIF. Svisch, svisch, två långbollar, två frilägen, två mål i baken och det har bara gått lite drygt två minuter. En mardrömsöppning för vår del.
Lagledningen ser varthän det barkar, ställer om till lågt försvar, tätar till och får stopp på Kumlas offensiv. Sakta men säkert börjar matchen tippa över i HIFs favör men det gäller att göra mål också. 40 sekunder före pausvisslan spräcker Marie Appelgren nollan med en snygg nick efter hörna.

I andra firar vi stora triumfer med blixtrande offensiv och stabilt försvar. Marie sparkar in kvitteringsbollen och det går mot en gastkramande avslutning.
"Vi visste att dom hade en jätteduktig målvakt och vi ville inte att det skulle bli straffar," berättar Therese Alfheim.
HIF letar desperat efter avslutsläge när klockan tickar mot 12.00 och slutsignalen. Katarina Ekstam chansar, som den goalgetter hon är, fram med en tå och och bollen slinker in förbi en förtvivlad Kumla-keeper. Vilt jubel i Huddinge-lägret! Tjejer och ledare i en enda glädjehög på planen. Klockan har stannat på 11.59.

SM-guld! SM-guld!! SM-GULD!!!

"Det var dom två bästa lagen som spelade final och Huddinge är en värdig SM-vinnare."
Kumla-ledaren Kenneth Andersson är stor i nederlagets stund.

Huddinge IF, Svenska Mästare inomhusfotboll Flickor 15 år 2000.
Bakre raden från vänster: Pamela Andersson, Katarina Ekstam, Johanna Zirath, Camilla Helgesson, Marie Appelgren, Stina Leimanis. Mittenraden från vänster: Hasse Welinder (mv-tränare), Pernilla Boman, Sanna Welinder, Gunnel Borg (tränare), Bosse Henriksson (tränare). Främre raden från vänster: Jannika Sjöstrand Ilievska, My Henriksson, Therese Alfheim, Elin Eliasson, Moa Fredriksson, Vanessa Lindal.


Vår lagkapten Marie Appelgren får priset som bästa spelare i finalen.


I guldlaget finns tre tjejer kvar från den blygsamma starten 1991: Jannika, Sanna och Therese.

Vad händer sedan?
Tränaren Bosse Henriksson väljer att gå till Rågsveds IF och större delen av truppen följer med honom.
Av dem som stannar hos HIF blir det A-lagsspelare av Camilla Helgesson, Elin Eliasson, Katarina Ekstam, Moa Fredriksson och Therese Alfheim.

Skapa din hemsida gratis! Denna hemsidan är skapad via Webnode. Skapa din egna gratis hemsida idag! Kom igång