Lagkapten när vi vann Stockholm Cup

När Huddinge IF hemför Stockholm Cup 1989 är det självklart lagkaptenen som lyfter pokalen och segerchecken mot den mörka skyn. Lagkaptenen heter Bobban Borgby.

Bobban Borgby kommer till Huddinge IF som 21-åring våren 1986, och det är nye tränaren Tommy Davidssons förtjänst. Men jag tar det från början.

Bobban börjar i IFK Tumba men tack vare en gymnastiklärares tips hamnar han i Hammarby IF som 10-åring. Sedan blir det fotbollsgymnasiet med förre djurgårdaren Tommy Davidsson som ledare och tränare. Tommy har dessutom hand om Hammarbys utvecklingslag så de två får mycket varandra att göra genom åren och en speciell relation byggs upp.

"Jag bodde i Alby då," berättar Bobban. "Tommy bodde inte långt därifrån så han plockade upp mig varje morgon på väg till skolan. Det pratades mycket fotboll i den bilen!"

Under Tommys ledning spelar det unga Bajen-laget med libero. Den positionen är Bobbans. Han är stabilt byggd, har pondus och bra spelsinne, kan styra spelet bakifrån. Inte tillräckligt bra för att nå allsvensk status, men det är inte långt borta.

När Tommy Davidsson beslutar sig för att ta över som tränare i Huddinge 1986 plockar han med sig flera spelare från Hammarbys utvecklingslag. Bobban är en av dem.

Det blir succé direkt, serieseger i division 4. Året därpå etablerar sig Huddinge IF i division 3, slutar fyra i tabellen och visar upp ett säkert försvarsspel med Bobban som säker libero.

Tommy Davidsson lämnar lite oväntat Huddinge inför 1988, klubben agerar raskt och hämtar efterträdaren från samma källa. Hammarby-ikonen Billy Ohlsson tar över. Det blir möjligen lite mindre strikt, "mer Bajen" över laget. Med gamle Huddinge-legendaren Georg Celinskis vid sin sida och med Bobban som slagfärdig lagkapten lotsar Billy laget till serieseger direkt.

"Vi hade så roligt på den tiden, det kanske bromsade spelarutvecklingen," erkänner Bobban såhär i efterhand.

Det märks på en högre nivå. Inte mycket fungerar, Billy Ohlsson lämnar klubben, Huddingeveteranen Nils Svensson kommer över från ungdomssidan och får styra upp det hela. Det blir ett nytt spelsystem, liberorollen försvinner. Bobban får nya direktiv i backlinjen, att spela mera långt och rensa resolut. Finns inte utrymme för finlir. Det är nästan så att det räcker till för att hänga kvar, men avståndet upp är för långt.

Parallellt med kampen för förnyat kontrakt rullar Stockholm Cup.
AIK - med Johan Mjällby i laget! - får ge sig, Älvsjö AIK likaså, sedan Brommapojkarna i semi. Finalen mot Bagarmossen/Bellevue blir en test, när vi måste vara det spelförande laget. Det dröjer, men till slut vänder vi på steken, vinner med 4-2 och Bobban Borgby, vänsterback för dagen, får lyfta pokalen.

Ett stort ögonblick, men Bobban tar det med fattning. Nedflyttningen svider fortfarande och han hade nog gärna bytt bort pokalen mot en plats i nästa års division 2.

Bobban ger HIF två år till innan han går vidare i livet. Han kommer för alltid att vara ihågkommen som lagkaptenen som lyfte den första riktigt stora pokalen i klubbens historia.

• Bobban Borgby talade med Robert Lindberg i december 2015