Säker skytt på frisparkar och straffar

Han har spelat 233 matcher för Huddinge IF, han har gjort mål för HIF mot såväl AIK som Djurgården och var på vippen att bli HIFs matchhjälte i en cupfinal inför 9.866 åskådare. Han heter Håkan Forsberg, kallas naturligtvis för Foppa, och tarvar legendstatus efter totalt 937 matcher under en lång och omväxlande fotbollskarriär.

"... bollen till Håkan Forsberg som skjuter ... i mååååååål! Huddinge tar ledningen med 1-0."

Nästan tiotusen på läktarna ger sitt bifall. Scenen är Johanneshovs Isstadion. Året är 1984 och Huddinge IF är på väg mot finalseger i Bollsport Cup. Matchen går i samband med den populära turneringen Nackas Minne och finalmotståndare är ett annat division 4-lag, Rågsveds IF.

Huddinge IF är 40 sekunder från segern, Håkan är lika nära sitt största ögonblick i karriären. Då kvitterar Rågsved till 1-1. Naturligtvis avgör Rågsved sedan med ett "Golden Goal" i förlängningen.

Kanske svider det lite extra för Håkan eftersom det var i Rågsveds IF han började spela fotboll på allvar mot slutet av 60-talet. Han gör sig snart ett aktat namn som spelskicklig mittfältare och när Huddinge IF vill förstärka laget spelar Håkan hos IF Olympia, hemmahörande i Farsta. Året är 1978 och det är ännu långt till Bosman-reglerna. Olympia vill ha 11.000 kronor för att släppa Håkan. De pengarna kan inte HIF hosta upp, istället enas klubbarna om halva summan och Håkan skulle spela kvar med Olympia det året, gå till Huddinge nästa år.

Lagen är konkurrenter i samma division 4-serie och naturligtvis nickar Håkan in ett mål för "Pia" i hemmamatchen mot HIF det året. Året därpå tippar han självklart vågskålen åt andra hållet när han nätar för HIF i första mötet med sin gamla klubb.

Håkan spelar för HIF under sex år, 1979-84, och är alltid på jakt efter spelöppningar för sig själv och för sina lagkamrater. Andra året vinner han interna skytteligan - som mittfältare! Lagkamraten och lagkaptenen Roger Andersson understryker gärna hur viktig Håkan var för HIF och poängterar:
"Han var en säker frisparks- och straffskytt!"

Håkan har samlat stora mängder material från sin spelarkarriär. I fotoalbum och urklippspärmar fladdrar många kända HIF-profiler förbi. Tränare som Thomas Lyth - "den bäste tränare jag någonsin haft!" - och gamle djurgårdsbacken Birger Jakobsson.
Spelare på bilder från HIFs olika träningsläger i Idre-fjällen, i Vanneberga och på Väddö.
"I Väddö gjorde jag mål från över 40 meter. Det var en träningsmatch och målvakten sparkade ut bollen. Den kom nästan rakt mot mig, jag såg att målvakten stod långt ut och jag sköt direkt. Inte på volley, halvvolley var det. Målvakten backade så fort han kunde men bollen gick in över honom!"

I mitten av 70-talet ersätts DM av handicap-turneringen Stockholm Cup, ett populärt drag av förbundet. Lag ur lägre division får innan matchstart lägga en straff för varje division som skiljer lagen åt. Det har bäddat för en hel del skrällar genom åren. 1981 lottas HIF mot allsvenska Djurgårdens IF i kvartsfinal och det var perfekt tajming eftersom Källbrinks IP stod klar precis lagom till den matchen.

Över 1000 personer kommer på invigningen och Håkan "Foppa" Forsberg inleder med att sätta 1-0 förbi Djurgårdens meriterade målis Björn Alkeby (nio U23-landskamper). Det är enda straffen som går i mål, tufft för HIF. Djurgården vänder till 2-1 men HIF kvitterar innan allsvenskarna tar till det tunga artilleriet med Tommy "Baloo" Berggren i spetsen och kan avgöra med två mål i slutskedet.

Något år senare står AIK på andra planhalvan och Håkan sätter på nytt sin straff. Nu mot A-landslagsmeriterade Bernt Ljung. Den här gången är HIF ännu närmare en stor skräll. Bara ett par minuter före slutsignalen står det fortfarande 2-2. Då sätter Jyrki Nieminen det matchvinnande 3-2-målet för Gnaget.

Håkan visar ett tidningsklipp. En stort uppslagen artikel inför seriefinalen i division 4 mellan HIF och Gröndals IK. Sista matchen 1984. HIF måste vinna för att passera Gröndal i tabelltoppen.
- Härlig match att avsluta med, för det var väl din sista match för HIF? Undrar jag.
Enda gången under mina nästan två timmar hemma hos Håkan som jag ser ett mörkt moln dra över hans ansikte. Han ser sorgset på mig, börjar berätta.
"Styrelsen övertalade tränaren Birger Jakobsson att han skulle ta ut unga spelare i laget. Sådana som de ville ha kvar nästa år. Jag var äldst i laget så jag petades. Fick inte ens komma in på plan i den matchen."
"Jag hade bara missat en enda match tidigare under året. Då hade jag sprungit Stockholm Maraton, benen var inte så pigga och jag bad om att få slippa spela. Men nu blev jag petad. Jag sa till dom att det är sådana här matcher jag verkligen vill spela, men det hjälpte inte."

HIF förlorade - behöver jag kanske inte tillägga ...

Efter tiden i Huddinge avverkar Håkan flera klubbar och fortsätter självklart med veteranfotboll, ända fram till och med 2008, 56 år fyllda. Han hade förmodligen fortsatt ännu längre men de eviga resorna började bli jobbiga - tänk att Håkan har klarat sig utan körkort och bil hela sin karriär! Dessutom börjar laget tunnas ut och tappa i kvalité. Så, efter elva år som lagkapten för Stuvsta IFs veteranlag med sju seriesegrar och 58 gjorda mål på 143 matcher, lägger Håkan fotbollsdojorna på hyllan till slut.
Totalt blev det 937 matcher i karriären, 634 av dessa var seniormatcher. Fantastiskt facit! I ett par matcher representerade han till och med Sverige när han spelade för Postens landslag.

Naturligtvis har han hunnit med att verka som tränare i HIF också. 1991 bildade han och Kenneth Strandberg en framgångsrik tränarduo för HIFs J17- och U19-lag.
"Håkan var en riktig mittfältsgeneral med fina passningar," berättar Kenneth. "Han var uppskattad som tränare. Han är en vänlig själ, ordningsam och rättvis".

År 2015 sitter passningarna fortfarande där, om än i verbal form. Vänlig, tillmötesgående och rakt på sak. Personer som Håkan Forsberg behövs det flera av i vårt samhälle.

• Håkan Forsberg talade med Robert Lindberg i oktober 2015