Han kallades "Guldfot"

År 1958 flyttar 14-årige Lennart Söderlind till Huddinge. När han 14 år senare lämnar kommunen har han skrivit fotbollshistoria. Maken till målskytt har sällan skådats på dessa breddgrader!

Lennart Söderlind växer upp i Spånga. Vid 14 års ålder går familjens flyttlass till Huddinge. Lennart börjar spela i Huddinge IF och gör sig snart känd som ett offensivt vapen.

Lennarts fysik är inget som skrämmer storvuxna motståndarbackar. Han är närmast tunn, med smala ben, men visar sig vara lika snabb och giftig som en kobra. Kobrans gift förlamar offrets lungor och hjärta. Lennarts snabba raider och vändningar måste ha liknande effekt på motståndarbackarna som inte hänger med. Dessutom prickar han med nästintill osviklig precision in bollen i nät. Tveksamt om ens spottkobran når samma träffsäkerhet.

Skenet bedrar. Lennart är stark med en fantastisk spänst. Han debuterar i A-laget som tonåring, genombrottet kommer 1965 då han skyfflar in 25 mål.

Året därpå har HIF svårt med målproduktionen. Lennart levererar inte på samma höga nivå. Stolpträffar och hårfina missar förföljer honom. "Har guldfoten fått en sten i dojan?" undrar pressen. En delförklaring är att motståndarna nu lärt sig att se upp med Huddinges nummer 9 och tar honom hårt, stundtals mycket hårt.

"Det blev många smällar," minns Lennart. "Jag blev knockad av målvakter några gånger genom åren och brutit matcher på grund av skada."

Chanstagaren med det flygiga håret är dock tillbaka i gott slag 1967, vilket 16 mål vittnar om. Snabbheten är hans signum och han berättar om sin egen lilla specialitet.
"Jag spelade alltid med orienteringsskor," avslöjar han. "Dom var lättare, jag sprang snabbare och dom var godkända att spela i."

Hammarby IF, som åkt ur Allsvenskan 1967, är intresserade av Lennart. Huddinges målkung tränar med Bajen under en period, ihop med spelare som Tom Turesson och Kenta Ohlsson under ledning av "Lacke" Hall.
"Det var tufft. I grunden är jag för lat," erkänner Lennart. "Dessutom skadade jag knä't."

Nye Huddinge-tränaren Janne Holmberg (från Hammarby!) övertalar Lennart att stanna kvar i Huddinge. Lennart erkänner att de två åren tillsammans med Janne var den bästa tiden under karriären. Trots att Janne ökade på träningsdosen rejält.

Under dessa två år gör han 79 mål i HIFs tröja!

Janne Holmberg lämnar HIF i november 1969, går till Södertälje SK i division 2. Lennart Söderlind frestas att skriva på för dom, men ångrar sig. Han stannar i Huddinge för spel i division 3 1970, första gången klubben spelar så högt i seriesystemet.

"Jag hade spelat i Huddinge i sju år. Jag är den ende som är kvar men ingen annan har gått till en annan klubb under dessa år. Dom har helt enkelt slutat, lagt av," säger Lennart till Expressen i slutet av april 1970. Den traditionen är kanske också en bidragande orsak till att Lennart river övergångspappren.

I par med stjärnskottet Roger Fransson levererar Lennart nya mål i division 3 men inte ens den duon räcker för att rädda kontraktet. Det blir division 4 1971 och HIFs målkung fortsätter leverera i snitt ett mål per match. Bland alla dessa baljor finns ett "Maradona-mål" men utan "Guds hand". I ett derby mot uppstickaren Stuvsta IF når Lennart högre med pannan än vad den hoppande hemmamålvakten kan nå med sina uppsträckta armar. Ett nästan osannolikt mål. Jag påstår inte att Söderlind var bättre än Maradona. Möjligen ärligare. Det blir tre Söderlind-baljor i den matchen men en bitter 3-4-förlust. Aldrig har vägen mellan Stuvsta IP och Huddinge centrum känts så lång.

På grund av jobbet tvingas Lennart lämna Huddinge 1972. Han spelar för småländska Aneby SK, flyttar vidare till Båstad 1973. Där bor han när Huddinge IF ber om hans hjälp. Laget är hopplöst förankrat i botten av serien och betalar Lennarts flygbiljetter från Ängelholm till Stockholm varje helg under de avslutande omgångarna.

"När jag lämnade Huddinge skrev Elbe Oldenburg ett papper där Aneby lovade att släppa mig direkt om Huddinge ville ha mig tillbaka," förklarar Lennart. "Aneby var förstås inte glada men det fanns inget de kunde göra."

Tre mål på en handfull matcher hjälper inte. HIF åker ur trots Lennarts insatser. Det blir det sista vi ser av Lennart i HIFs gul-svart-randiga tröja men han har för alltid lämnat ett outplånligt avtryck i klubbens historia.
Janne Holmberg, som i början av 70-talet tränade allsvenska Hammarby med landslagsspelare som Ronnie Hellström, Kenta Ohlsson, Janne Sjöström och Tom Turesson i laget, hävdar att Lennart Söderlind är den bäste fotbollspelare han någonsin tränat. Lennart kommenterar:
"Ja, han har sagt det till mig också, men Janne överdriver gärna."

Lennart Söderlind finns med på lagfoton från 1961 och 1965 i historiken samt 1962 och 1965 (troligen) i fotogalleriet. 

• Lennart Söderlind talade med Robert Lindberg i december 2015